Användarverktyg

Webbverktyg


forord

Förord

När under andra världskriget allt fler tyska krigsfångar, som var utbildade teologer eller avsåg att ägna sig åt teologiska studier, kom till Förenta Staterna, riktades snart till Evangelisk-lutherska Missourisynodens exekutivkommitté för själavård bland krigsfångarna (Executive Committee of the Emergency Planning Council) en anhållan om lämpliga teologiska böcker och skrifter, särskilt Dr Franz Piepers även på andra sidan Atlanten i många kretsar berömda ”Christliche Dogmatik”. Denna dogmatik överlämnades gratis till dem som bad att få den, med resultat att samtliga exemplar i Missourisynodens Concordiaförlag snart tog slut.

Dr Franz Piepers ”Christliche Dogmatik” var den mogna frukten av dennes mer än femtioåriga verksamhet som lärare i dogmatik vid Missourisynodens teologiska högskola (Concordia Seminary) i St. Louis, Missouri. Andra bandet av detta verk utgavs år 1917 såsom ett bidrag till det fyrahundraåriga Lutherjubileet för att ånyo erinra de kristna om reformationens centrallära nåden allena, sola gratia, och tron allena, sola fide. I detta band framställdes lärorna om den saliggörande nåden, om Kristi person och verk, om tron, om trons uppkomst och om rättfärdiggörelsen genom tron, allt viktiga reformatoriska läror. Snart efter det andra bandet skulle det tredje följa. Det första världskriget och därmed sammanhängande störningar försenade dess utgivande, och det utgavs först år 1920. I detta band behandlade Dr Pieper de kristna lärorna om helgelsen, om ståndaktigheten till saligheten, om nådemedlen, om den kristna kyrkan, om det offentliga predikoämbetet, om den eviga utkorelsen och om de yttersta tingen. Fyra år senare följde det första bandet, vari Dr Pieper vid sidan om den inledande läran om teologins väsen och begrepp behandlade lärorna om den heliga Skrift, om Gud, om skapelsen, om den gudomliga försynen, om änglarna och om människan före och efter fallet. Denna dogmatiks tre band omfattar jämte de längre, förklarande företalen och registren över 2000 sidor.

I denna dogmatik företrädde Dr Pieper den lutherska lärans ”strängt konfessionella riktning”. Vad som menas därmed säger den ärade författaren i sitt förord till andra bandet: ”En framställning av den kristna dogmatiken, som i ordets rätta mening är modern och tidsmässig, måste framför allt ha två kännetecken. För det första får den blott vara orienterad mot Guds Ord (den heliga Skrift), och detta i den bestämda meningen, att Guds Ord allena är dess enda kunskapskälla. … För det and­ra fordras det av en i rätt mening modern dogmatik, att den anknyter till förändringen i kyrkan, icke blott i det förgångna utan också i nutiden. Därmed menar jag, att dogmatiken skall framställa och hävda den i Skriften för alla tider uppenbarade gudomliga sanningen gentemot alla mänskliga villoläror, icke blott i gångna tider utan även i vår egen tid” (s. III f).

Dr Pieper var särskilt angelägen om att på Skriftens grundval framställa den lutherska läran, såsom den är förankrad i Skriften och fått sitt uttryck i de lutherska bekännelseskrifterna, mot den romerska, reformerta och äldre och nyare rationalistiska riktningen. Därvid var hans strävan inte att polemisera mot så många villfarande läror som möjligt utan snarare att vederlägga de tre ovannämnda riktningarna genom att anföra viktiga uttalanden gjorda av dessas främsta representanter. (När det gäller Rom, var han särskilt angelägen om Tridentinum.) Inte desto mindre ligger hos Pieper tonvikten inte så mycket på antitesen utan snarare på en positiv framställning av den lutherska läran, såsom den i enlighet med Skriften är framställd i de lutherska bekännelseskrifterna och av de ortodoxa lutherska lärarna. Därför finner man i hans dogmatik så talrika citat från bekännelseskrifterna och från representativa lutherska dogmatiker såsom Chemnitz, Gerhard, Quenstedt, m.fl., men framför allt från Luthers skrifter. Med denna positiva läroframställning går hos Pieper en ingående exeges hand i hand, i synnerhet av sådan skriftställen som har kommit i förgrunden i loppet av de lutherska lärarnas många stridigheter med sina romerska, reformerta och rationalistiska motståndare. Både till form och innehåll har Dr Piepers dogmatik i tre band visat sin duglighet som vetenskapligt verk, och detta också som en levande läroframställning som värms av en uppriktig kärlek för den kristna sanningen liksom också för de studerande som ägnar sig åt denna sanning.

Helt plötsligt och oväntat ställdes nu undertecknad inför den svåra uppgiften att så förkorta Piepers dogmatik, att den i ett trots många utvidgningar ej alltför tungt band skulle innehålla, utan alltför stor förlust av stoffet, den positiva läran och ändå därvid ta hänsyn till senare riktningar som t.ex. barthianismen som Dr Pieper inte kunde behandla. På grund av nödropet efter teologisk, särskilt dogmatisk litteratur skulle detta arbete snarast möjligt genomföras, vilket för mig icke innebar någon lätt uppgift vid den väldiga belastning med akademiskt och annat arbete som kriget förde med sig. Jag har försökt att lösa den mig givna uppgiften så, att Piepers positiva läroframställning inte förkortats mer än nödvändigt, men däremot har hans långa exeges och polemik avsevärt förkortats. Klara skriftställen har blott angivits i parentes såsom bevis för den aktuella läran. Upprepningarna i Piepers original har uteslutits såvitt möjligt. Den teologiskt-kritiska apparaten i tusentals fotnoter har nästan helt utelämnats, och generellt sett har allt som inte tyckts absolut nödvändigt utelämnats. På detta sätt, och blott så, har detta verks tre band kunnat reduceras till en tredjedel och Dr Pieper ändå fått komma till tals i avseende på sina huvudteser. Det var ingen lätt uppgift. Jag hade inget annat val än att rätta mig efter vad jag under dessa givna svåra förhållanden fann vara nyttigast. Det gör mig ont, att det så när som på några få undantag varit nödvändigt att låta den eljest så önskvärda behandlingen av den allra nyaste teologin anstå, och att jag inte heller kunnat betjäna läsarna med hänvisningar till lämplig teologisk litteratur. Båda dessa ting blev mig omöjliggjorda genom det medgivna utrymmets föreskrivna korthet. Varje teologiestuderande kommer emellertid att själv lätt kunna leta sig fram till de nödvändiga böckerna, vartill Luthardts ”Kompendium der Dogmatik” och andra inledande verk säkert kommer att vara ett lämpligt hjälpmedel.

Tvivelsutan har de störande återverkningarna av andra världskriget och det mångfaldiga onda som föregick det påtagligt visat sig också, när det gäller införskaffande av teologisk litteratur ifrån Tyskland. För oss i Amerika gjordes redan tidigt inköpet av de nyaste teologiska verken om icke helt omöjligt så dock ytterst svårt. Under ett helt årtionde var varje form av bokimport från Tyskland så gott som inställd, och detta har för oss inneburit stora vedermödor. Som exempel nämns här blott den uppskattade Weimarutgåvan av Luthers verk. Vid bearbetandet av Piepers dogmatik har vi i många fall måst avstå från att citera Weimarutgåvan, därför att de felande banden helt enkelt inte kunde fås i Förenta Staterna, vilket ju också hände oss med så många andra tyska teologiska verk. Därför måste vi även i denna förkortade upplaga av Piepers dogmatik hänvisa till St. Louis-upplagan av Luthers verk vid våra källhänvisningar. Som bekant ombesörjdes denna upplaga enligt Walchs upplaga, och i St. Louis-upplagan hänvisas högst upp på varje sida till band och sidonummer i både Walch- och Erlangenupplagan.

Måtte Gud ge sin rika välsignelse även till denna förkortade upplaga av Piepers ”Christliche Dogmatik”, så att den måtte hjälpa mången att bättre förstå och uppskatta den lutherska läran. Dr Pieper var fientligt inställd mot alla lärt klingande teologiska fraser och mot varje form av högtravande retorik. Han var angelägen om att på ett enkelt, lättbegripligt sätt låta Skriftens gudomliga sanning få göra sig gällande som den framlagts i den lutherska bekännelsen, och ändamålet var för honom, att hans läsare själva skulle känna vägen till livet genom tron på Kristus. Därför enkelheten i hans språk och i hans framställning som i första hand riktat sig till läsare i hans hemland. Därför har också denna biblisk-lutherska dogmatik blivit så många dess kärare. Ty ännu i dag förblir det gamla ordspråket sant: ”Haplos ho mythos täs alätheias” (”Enkelt är sanningens ord.”)

Johannes Theodor Mueller St. Louis, Missouri den 22 november 1945.

forord.txt · Senast uppdaterad: 2020/01/26 22:51 av jabbin