om-anglarna
Skillnader
Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.
Nästa version. | Föregående version. | ||
om-anglarna [2020/01/18 22:25] – skapad jabbin | om-anglarna [2020/03/09 05:45] (aktuell) – jabbin | ||
---|---|---|---|
Rad 1: | Rad 1: | ||
====== Om änglarna ====== | ====== Om änglarna ====== | ||
- | //(DE ANGELIS)// | + | **(DE ANGELIS)** |
- | Så när som på några få undantag vill de nyare teologerna betrakta läran om änglarna som något som helt och hållet avskaffats, eller åtminstone vill de slippa uppställa en särskild lära om änglarna. Det är förvisso riktigt, att det egna jaget inte förmår utveckla vare sig hela läran om änglarna eller någon del av den. | + | Så när som på några få undantag vill de nyare teologerna betrakta läran om änglarna som något som helt och hållet avskaffats, eller åtminstone vill de slippa uppställa en särskild lära om änglarna. Det är förvisso riktigt, att det egna jaget inte förmår utveckla vare sig hela läran om änglarna eller någon del av den. |
- | Men Skriften betygar från början till slut att det finns både goda och onda änglar, även om denna lära inte bör klassificeras som en fundamentalartikel. Dock har Skriftens lära om änglarna uppenbarats både till varning och till tröst. Att den i praktiken i så hög grad åsidosatts vid undervisningen, | + | Men Skriften betygar från början till slut att det finns både goda och onda änglar, även om denna lära inte bör klassificeras som en fundamentalartikel. Dock har Skriftens lära om änglarna uppenbarats både till varning och till tröst. Att den i praktiken i så hög grad åsidosatts vid undervisningen, |
===== 1. Tidpunkten för änglarnas skapelse ===== | ===== 1. Tidpunkten för änglarnas skapelse ===== | ||
- | När det gäller tidpunkten för änglarnas skapelse vet vi endast att den infaller inom sexdagarsverket (hexaemeron ). Änglarna skapades inte före världen, därför att endast Gud fanns före världen (Joh. 1:1-3). Inte hel-ler | + | När det gäller tidpunkten för änglarnas skapelse vet vi endast att den infaller inom sexdagarsverket (//hexaemeron//). Änglarna skapades inte före världen, därför att endast Gud fanns före världen (Joh. 1:1-3). Inte heller |
===== 2. Änglarnas namn ===== | ===== 2. Änglarnas namn ===== | ||
- | Namnet ”ängel” betecknar inte änglarnas väsen, utan det är ett ämbets-namn | + | Namnet ”ängel” betecknar inte änglarnas väsen, utan det är ett ämbetsnamn |
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | 1 | + | |
- | + | ||
- | 2 | + | |
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | Jfr Gerhard, Loci, De Creat. et Angel. 39. | + | |
- | + | ||
- | WA 42,18. | + | |
- | + | ||
- | + | ||
- | 221 | + | |
- | + | ||
- | Son), svarar Gerhard med rätta på följande sätt: ”Så ofta han tillskrivs namnet Jehova eller gudomliga verk eller gudomlig tillbedjan.” | + | |
===== 3. Änglarnas beskaffenhet och förmögenheter ===== | ===== 3. Änglarnas beskaffenhet och förmögenheter ===== | ||
- | Som andar är änglarna immateriella väsenden som vi inte får tillskriva ens någon eterisk kroppslighet (Luk. 24:39, Ef. 6:12), något som vissa kyrkofäder och även nyare teologer gjort. Då de i och för sig okroppsliga änglarna vid vissa tillfällen visat sig för människor (1 Mos. 18 och 19), var detta bara tillfälligt antagna gestalter (unio accidentalis). Hur änglarna i dessa antagna gestalter kunnat äta (1 Mos. 18:8, 19:3) förklaras inte i Skriften; maten förtärdes på ett för oss obegripligt sätt. ”Likt flammor förtärde änglarna födan.” | + | Som andar är änglarna immateriella väsenden som vi inte får tillskriva ens någon eterisk kroppslighet (Luk. 24:39, Ef. 6:12), något som vissa kyrkofäder och även nyare teologer gjort. Då de i och för sig okroppsliga änglarna vid vissa tillfällen visat sig för människor (1 Mos. 18 och 19), var detta bara tillfälligt antagna gestalter (//unio accidentalis//). Hur änglarna i dessa antagna gestalter kunnat äta (1 Mos. 18:8, 19:3) förklaras inte i Skriften; maten förtärdes på ett för oss obegripligt sätt. ”Likt flammor förtärde änglarna födan.” ((J.A. Osiander, Colleg. Theol. II, 165.)) |
- | När det gäller änglarnas förmögenheter, | + | När det gäller änglarnas förmögenheter, |
- | Änglarnas makt är stor (Ps. 103:20, 2 Tess. 1:7, Matt. 12:29) och överträffar människans, | + | Änglarnas makt är stor (Ps. 103:20, 2 Tess. 1:7, Matt. 12:29) och överträffar människans, |
- | + | Om änglarnas förhållande till rummet lär Skriften att änglarna kan befinna sig på en viss ort (Apg. 12:7), men som orumsliga, immateriella väsen upptar de inget utrymme. De kan alltså befinna sig på ett utrymme, där andra kroppar redan finns. De är emellertid inte allestädesnärvarande, | |
- | + | ||
- | + | ||
- | 3 | + | |
- | + | ||
- | 4 | + | |
- | + | ||
- | + | ||
- | + | ||
- | Loci de Creat. et Angel. 37. | + | |
- | + | ||
- | J.A. Osiander, Colleg. Theol. II, 165. | + | |
- | + | ||
- | + | ||
- | 222 | + | |
- | + | ||
- | Guds. Enligt Skriftens lära kan djävlarna inte utföra några äkta under (Ps. 72:18), men med Guds tillåtelse och på hans villkor kan de onda andarna göra ting som för människorna ter sig såsom under. I synnerhet tillskriver Skriften antikrist, som uppenbarar sig genom Satans verkan, allehanda lögnaktiga krafter, tecken och under (2 Tess. 2:9) till en dom över dem som inte satt tro till sanningen. (Jämför de lutherska dogmatikernas distinktion mellan miracula och mirabilia seu mira, mirakel och underbara eller häpnadsväckande ting, de förra tillkommer Gud, de se-nare Satan). Det är en ren fabel, att änglarna skulle kunna ingå äktenskap med människor, något som lärs av en del moderna teologer som åberopar 1 Mos. 6:2. Skriften nämner som ett kännetecken på änglarna, att de varken ingår äktenskap eller ges i äktenskap (Matt. 20:30). | + | |
- | + | ||
- | Om änglarnas förhållande till rummet lär Skriften att änglarna kan befinna sig på en viss ort (Apg. 12:7), men som orumsliga, immateriella väsen upptar de inget utrymme. De kan alltså befinna sig på ett utrymme, där andra kroppar redan finns. De är emellertid inte allestädesnärvarande, | + | |
===== 4. Änglarnas antal och skillnaderna mellan dem ===== | ===== 4. Änglarnas antal och skillnaderna mellan dem ===== | ||
- | Änglarnas antal är mycket stort (Dan 7:10, Luk. 2:13, Hebr. 12:22). Att det finns ordningar bland änglarna framgår av de olika namn som Skriften ger dem: kerubim (1 Mos. 3:24, Ps. 80:2), serafim (Jes. 6:2, jfr även Kol 1:16, 1 Tess. 4:16). Även bland de onda änglarna finns det överoch | + | Änglarnas antal är mycket stort (Dan 7:10, Luk. 2:13, Hebr. 12:22). Att det finns ordningar bland änglarna framgår av de olika namn som Skriften ger dem: kerubim (1 Mos. 3:24, Ps. 80:2), serafim (Jes. 6:2, jfr även Kol 1:16, 1 Tess. 4:16). Även bland de onda änglarna finns det över- och underordning (Matt. 25:41, Luk. 11:15, 18-19). |
- | Men varken om änglarnas antal eller om deras ordningar ger Skriften närmare upplysning. De s.k. nio änglakörerna med underavdelningar avvisar Luther och de lutherska dogmatikerna som någonting ovisst.5 Då änglaordningarna omnämns i Skriften, ändras ibland | + | Men varken om änglarnas antal eller om deras ordningar ger Skriften närmare upplysning. De s.k. nio änglakörerna med underavdelningar avvisar Luther och de lutherska dogmatikerna som någonting ovisst.((WA 42, 18.)) Då änglaordningarna omnämns i Skriften, ändras ibland |
- | |||
- | |||
- | |||
- | |||
- | |||
- | WA 42, 18. | ||
- | |||
- | 223 | ||
- | |||
===== 5. Goda och onda änglar ===== | ===== 5. Goda och onda änglar ===== | ||
- | Alla änglar skapades ursprungligen av Gud positivt goda, inte bara mo-raliskt | + | Alla änglar skapades ursprungligen av Gud positivt goda, inte bara moraliskt |
- | De onda änglarna är de som genom avfallet fallit så djupt i synd att de inte kan bli goda på nytt (in malo confirmati). Åsikten att även djäv-larna | + | De onda änglarna är de som genom avfallet fallit så djupt i synd att de inte kan bli goda på nytt (//in malo confirmati//). Åsikten att även djävlarna |
===== 6. De goda änglarna och deras verk ===== | ===== 6. De goda änglarna och deras verk ===== | ||
- | De goda änglarna är i salighetens tillstånd som består i att skåda Gud, också vid utövandet av sin tjänst (Matt. 18:10). Skådandet av Gud är förbunden med den innerligaste kärlek till Gud. De goda änglarnas handlande rör sig alltså helt på det godas område. Invändningen att de goda änglarna inte kan vara moraliskt fria, om de inte längre kan synda, bottnar i en felaktig uppfattning om moralisk frihet. De goda änglarna åtnjuter samma moraliska frihet som helgonen i himlen som inte heller kan synda mer (Matt. 13:43). Skriften talar om de goda änglarna också som de utvalda änglarna (1 Tim. 5:21), men de goda änglarna utvaldes inte för Kristi förtjänsts skull, eftersom de inte blivit syndare (Hebr. 2:16). Inte heller fördömdes de onda änglarna genom ett ovillkorligt förkastelsebeslut av evighet, utan detta skedde för deras avfalls skull | + | De goda änglarna är i salighetens tillstånd som består i att skåda Gud, också vid utövandet av sin tjänst (Matt. 18:10). Skådandet av Gud är förbunden med den innerligaste kärlek till Gud. De goda änglarnas handlande rör sig alltså helt på det godas område. Invändningen att de goda änglarna inte kan vara moraliskt fria, om de inte längre kan synda, bottnar i en felaktig uppfattning om moralisk frihet. De goda änglarna åtnjuter samma moraliska frihet som helgonen i himlen som inte heller kan synda mer (Matt. 13:43). Skriften talar om de goda änglarna också som de utvalda änglarna (1 Tim. 5:21), men de goda änglarna utvaldes inte för Kristi förtjänsts skull, eftersom de inte blivit syndare (Hebr. 2:16). Inte heller fördömdes de onda änglarna genom ett ovillkorligt förkastelsebeslut av evighet, utan detta skedde för deras avfalls skull (2 Petr. 2:4). Att utvidga Kristi frälsningsverk till att omfatta även änglarna, såsom papisterna och kalvinisterna gör, sker utan skriftbelägg.((Vad Pieper-Mueller här avser är oklart. Piepers ’Christliche Dogmatik’, |
- | + | De goda änglarnas verk beskrivs ingående i Skriften. De lovsjunger Gud (Jes. 6:3, Luk. 2:13) och är hans tjänare i världen och i kyrkan (Ps. 104:4, 103:20-21), dock inte av någon nödvändighet utan av Guds fria vilja. De goda änglarna betjänar i synnerhet barnen (Matt. 18:10), de troende på deras kallelsevägar (Ps. 91:11-12) och de döende (Luk. 16:22). Att varje kristen fått en egen skyddsängel kan inte klart bevisas med Skriften och utsägs inte i Matt. 18:10 och Apg. 12:15. De goda änglarna följer hängivet och uppmärksamt alla händelser inom kyrkan. De förundrar sig över frälsningens hemlighet (Luk. 2:13, 1 Petr. 1:12, Ef. 3:10) och gläder sig över varje syndare som gör bättring (Luk. 15:10). De var verksamma vid Lagens utgivande på Sinai (5 Mos. 33:2, Gal. 3:19). De förkunnar Kristi avlelse, födelse, uppståndelse och återkomst (Luk. 1:26, 2:9, 24:5 ff, Apg. 1:10 ff) och tjänar den förhärligade Frälsaren vid den yttersta domen (Matt. 13:41-42, 24:31). De är närvarande vid de offentliga gudstjänsterna (1 Kor. 11:10). Att de goda änglarna även tjänar familjelivet (hushållsståndet) och den borgerliga ordningen, visar Skriften på många ställen (1 Mos. 24:7, Matt. 18:10, Dan. 10:13). Vi skall glädjas och tröstas av änglarnas tjänst, men också blygas för att väcka deras misshag (1 Kor. 11:10, 1 Tim. 5:21), men vi skall inte på något sätt visa dem religiös dyrkan, eftersom de är skapade varelser (Upp. 22:8-9). Påvedömet visar sin antikristliga beskaffenhet bl.a. genom att föreskriva änglarnas dyrkan och åkallan, | |
- | + | ||
- | + | ||
- | Quenstedt, Syst. I, 729. | + | |
- | + | ||
- | 224 | + | |
- | + | ||
- | (2 Petr. 2:4). Att utvidga Kristi frälsningsverk till att omfatta även änglarna, såsom papisterna och kalvinisterna gör, sker utan skriftbelägg.7 | + | |
- | + | ||
- | De goda änglarnas verk beskrivs ingående i Skriften. De lovsjunger Gud (Jes. 6:3, Luk. 2:13) och är hans tjänare i världen och i kyrkan (Ps. 104:4, 103:20-21), dock inte av någon nödvändighet utan av Guds fria vilja. De goda änglarna betjänar i synnerhet barnen (Matt. 18:10), de troende på deras kallelsevägar (Ps. 91:11-12) och de döende (Luk. 16:22). Att varje kristen fått en egen skyddsängel kan inte klart bevisas med Skriften och utsägs inte i Matt. 18:10 och Apg. 12:15. De goda änglarna följer hängivet och uppmärksamt alla händelser inom kyrkan. De förundrar sig över frälsningens hemlighet (Luk. 2:13, 1 Petr. 1:12, Ef. 3:10) och gläder sig över varje syndare som gör bättring (Luk. 15:10). De var verksamma vid Lagens utgivande på Sinai (5 Mos. 33:2, Gal. 3:19). De förkunnar Kristi avlelse, födelse, uppståndelse och återkomst (Luk. 1:26, 2:9, 24:5 ff, Apg. 1:10 ff) och tjänar den förhärligade Frälsaren vid den yttersta domen (Matt. 13:41 -42, 24:31). De är närvarande vid de offentliga gudstjänsterna (1 Kor. 11:10). Att de goda änglarna även tjänar familjelivet (hushållsståndet) och den borgerliga ordningen, visar Skriften på många ställen (1 Mos. 24:7, Matt. 18:10, Dan. 10:13). Vi skall glädjas och tröstas av änglarnas tjänst, men också blygas för att väcka deras misshag (1 Kor. 11:10, 1 Tim. 5:21), men vi skall inte på något sätt visa dem religiös dyrkan, eftersom de är skapade varelser (Upp. 22:8-9). Påvedömet visar sin antikristliga beskaffenhet bl.a. genom att föreskriva änglarnas dyrkan och åkallan, veneratio et invocatio angelorum. | + | |
===== 7. De onda änglarna och deras verk ===== | ===== 7. De onda änglarna och deras verk ===== | ||
- | Varför Gud inte beskärt de onda änglarna någon frälsare, säger oss inte Skriften. Som ett möjligt skäl anför dogmatikerna, | + | Varför Gud inte beskärt de onda änglarna någon frälsare, säger oss inte Skriften. Som ett möjligt skäl anför dogmatikerna, |
+ | Djävulens fiendskap mot allt vad Gud är och Gud tillhör, upphör aldrig. Därför är de onda änglarnas hela handlande är inriktat på att skada människan, och det till kroppen (Luk. 13:11, 16) och hennes jordiska ägodelar (Job 1:12 ff, Matt. 8:31-32) och framför allt till själen (1 Petr. 5:8-9), genom att förleda henne till otro och hålla henne kvar i den (Ef. 2:1-2, Apg. 26:18, Kol. 1:13). Förnekandet av djävulens existens är likaså ett Satans verk. | ||
+ | Det är helt och hållet skriftenligt, | ||
- | Vad Pieper-Mueller här avser är oklart. Piepers ’Christliche Dogmatik’, I, s. 612, not 1520, hänvisar till del II, s.456 f, not 1064, där ”några reformerta” sägs lära en komplettering av änglarnas rättfärdighet genom Kristus. Vidare omtalas Origenes föreställning om djävlarnas frälsning, men Origenes | + | Från //obsessio spiritualis// |
- | 225 | + | De onda änglarnas verksamhet riktar sig främst mot kyrkan (Matt. 16:18). Deras verk är åhörarnas oaktsamhet mot Guds Ord (Luk. 8:12), förfalskandet av den gudomliga läran som Gud vill skall läras rent i hans kyrka (Matt. 13:25, 1 Tim. 4:1 ff), antikrist (2 Tess. 2) som är djävulens mästerstycke, |
- | + | ||
- | mande som Gud tog sig an människorna. En fråga som har diskuterats mycket är hur man skall bedöma djävulens intelligens, | + | |
- | + | ||
- | Djävulens fiendskap mot allt vad Gud är och Gud tillhör, upphör aldrig. Därför är de onda änglarnas hela handlande är inriktat på att skada människan, och det till kroppen (Luk. 13:11, 16) och hennes jordiska ägodelar (Job 1:12 ff, Matt. 8:31 -32) och framför allt till själen (1 Petr. 5:8-9), genom att förleda henne till otro och hålla henne kvar i den (Ef. 2:1-2, Apg. 26:18, Kol. 1:13). Förnekandet av djävulens existens är likaså ett Satans verk. | + | |
- | + | ||
- | Det är helt och hållet skriftenligt, | + | |
- | + | ||
- | Från obsessio spiritualis skall man skilja kroppslig besättelse, | + | |
- | + | ||
- | De onda änglarnas verksamhet riktar sig främst mot kyrkan (Matt. 16:18). Deras verk är åhörarnas oaktsamhet mot Guds Ord (Luk. 8:12), förfalskandet av den gudomliga läran som Gud vill skall läras rent i hans kyrka (Matt. 13:25, 1 Tim. 4:1 ff), antikrist (2 Tess. 2) som är djävulens mästerstycke, | + | |
- | + | ||
- | 226 | + | |
- | ten, enskilda personer eller organisationer inom samhället. På samma sätt som djävulen bekämpar kyrkan, bekämpar han naturligtvis också statens och familjens gudomliga ordning (1 Krön. 22:1, 1 Kon. 22:21-22, 1 Tim. 4:1-2, 1 Kor. 7:5). Gud använder de onda änglarna inte bara till att bestraffa de ogudaktiga (2 Tess. 2:11-12) utan också till att tukta de fromma (Job 1:7 ff, 2 Kor. 12:7). | + | |
De onda änglarnas straff är evig pina i helvetets eld (Matt. 25:41). Frågan huruvida elden är materiell eller immateriell kan vi låta förbli obesvarad, likaså även frågan hur lågorna kan inverka på andar. Själva faktum framgår av Skriften (Luk. 16:24). Även sådana teologer som inte antar att lågorna är materiella lär på Skriftens grund de eviga helveteskvalen (2 Tess. 1:8-9). Den som förnekar de eviga helveteskvalen måste också förneka den eviga saligheten (Matt. 25:46) och därmed hela den kristna religionen. Den eviga elden är inte någon luttringseld eller någon tillintetgörande eld utan en straffets eld (2 Tess. 1:9). Även här skall vi komma ihåg att allt som Skriften säger om de onda änglarna och deras eviga straff står i den gudomliga barmhärtighetens tjänst. Ty syftet med det är att påminna människorna om nödvändigheten av ånger och av tro på den gudamänsklige Frälsaren, som med sitt blod friköpt människorna för himlen och inte för helvetet. Så tjänar även läran om de goda och de onda änglarna Lag och evangelium. | De onda änglarnas straff är evig pina i helvetets eld (Matt. 25:41). Frågan huruvida elden är materiell eller immateriell kan vi låta förbli obesvarad, likaså även frågan hur lågorna kan inverka på andar. Själva faktum framgår av Skriften (Luk. 16:24). Även sådana teologer som inte antar att lågorna är materiella lär på Skriftens grund de eviga helveteskvalen (2 Tess. 1:8-9). Den som förnekar de eviga helveteskvalen måste också förneka den eviga saligheten (Matt. 25:46) och därmed hela den kristna religionen. Den eviga elden är inte någon luttringseld eller någon tillintetgörande eld utan en straffets eld (2 Tess. 1:9). Även här skall vi komma ihåg att allt som Skriften säger om de onda änglarna och deras eviga straff står i den gudomliga barmhärtighetens tjänst. Ty syftet med det är att påminna människorna om nödvändigheten av ånger och av tro på den gudamänsklige Frälsaren, som med sitt blod friköpt människorna för himlen och inte för helvetet. Så tjänar även läran om de goda och de onda änglarna Lag och evangelium. | ||
- | |||
- | |||
- | |||
- | |||
- | |||
- | |||
- | |||
- | |||
- | |||
- | |||
- | |||
- | |||
- | |||
- |
om-anglarna.1579382757.txt.gz · Senast uppdaterad: 2020/01/18 22:25 av jabbin